ARTIKEL
Vad är ditt BMI?
Ditt BMI (kroppsmasseindex) baseras på din vikt och längd. Ditt BMI kan användas som en utgångspunkt när du pratar med en läkare om din vikt, hälsa och eventuella behandlingsalternativ. Viktigt att veta är att metoden bara ska användas som en indikator för personer över 18 år. BMI ger också bara en uppskattning, eftersom uträkningen inte tar hänsyn till ålder, etnicitet, kön eller kroppssammansättning.
Undervikt: BMI 15–19,9
Personer som faller inom den här kategorin klassas som underviktiga. Det kan vara ett tecken på att man inte äter tillräckligt mycket eller har en underliggande sjukdom. Kontakta din läkare eller vårdcentral om du är underviktig.
Normalvikt: BMI 20–24,9
Du rekommenderas att hålla din vikt inom detta intervall.
Övervikt: BMI 25–29,9
Personer som faller inom den här kategorin kan riskera att utveckla obesitas. De kan också riskera att utveckla andra hälsoproblem eller att deras nuvarande hälsoproblem förvärras. Rekommendationen är att konsultera en läkare som är specialiserad på obesitas.
Det finns två rekommendationer för personer som faller inom kategorin övervikt, vilka rekommenderas av både europeiska och amerikanska riktlinjer för behandling av obesitas hos vuxna. Personer med ett BMI mellan 25.0–29.9 och inga viktrelaterade hälsoproblem (som högt blodtryck eller högt kolesterol) kan rekommenderas att förebygga viktökning genom hälsosam kost och ökad fysisk aktivitet.
Personer med ett BMI mellan 25.0–29.9 och viktrelaterade hälsoproblem kan rekommenderas att gå ner i vikt genom att kombinera livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling för obesitas, i syfte att uppnå viktnedgång och förbättra sin livskvalitet.
Obesitas I: BMI 30–34,9
Personer med ett BMI på 30 eller högre kan ha obesitas, vilket definieras som en för hög ansamling av fett som i sin tur riskerar att skada hälsan. Idag klassas obesitas som en kronisk men hanterbar sjukdom.
Världshälsoorganisationen (WHO) och andra hälsoorganisationer delar in obesitas i tre olika sjukdomsstadier:
Klassifikationstabell
BMI-intervallen baseras på effekten som en för hög andel kroppsfett har på individens hälsa, förväntade livslängd och risken att utveckla sjukdomar – när BMI ökar, ökar också risken för följdsjukdomar.
Det rekommenderas att personer med ett BMI på 30 eller högre konsulterar en läkare som är specialiserad på obesitas. Denna kan diagnostisera, göra en riskbedömning och avgöra vilken eventuell behandling för obesitas som är nödvändig.
Målet med att hantera och behandla obesitas är inte bara att gå ner i vikt, utan att förbättra hälsan och minska riskerna för komplikationer. Endast en liten bibehållen viktminskning, som fem procent av kroppsvikten eller mer, kan förbättra livskvaliteten och minska risken för viktrelaterade komplikationer.
Det finns en rad vetenskapligt beprövade behandlingsalternativ för obesitas som kan rekommenderas beroende på individuella behov, hälsotillstånd och eventuella viktrelaterade komplikationer.
Obesitas II: BMI 35–39,9
Världshälsoorganisationen (WHO) och andra hälsoorganisationer delar in obesitas i tre olika sjukdomsstadier:
Klassifikationstabell
BMI-intervallen baseras på effekten som en för hög andel kroppsfett har på individens hälsa, förväntade livslängd och risken att utveckla sjukdomar – när BMI ökar, ökar också risken för följdsjukdomar.
Det rekommenderas att personer med ett BMI på 30 eller högre konsulterar en läkare som är specialiserad på obesitas. Denna kan diagnostisera, göra en riskbedömning och avgöra vilken eventuell behandling för obesitas som är nödvändig.
Målet med att hantera och behandla obesitas är inte bara att gå ner i vikt, utan att förbättra hälsan och minska riskerna för komplikationer. Endast en liten bibehållen viktminskning, som fem procent av kroppsvikten eller mer, kan förbättra livskvaliteten och minska risken för viktrelaterade komplikationer.
Det finns en rad vetenskapligt beprövade behandlingsalternativ för obesitas som kan rekommenderas beroende på individuella behov, hälsotillstånd och eventuella viktrelaterade komplikationer.
Obesitas III: BMI ≥40
Personer med ett BMI på 30 eller högre kan ha obesitas, vilket definieras som en för hög ansamling av fett som i sin tur riskerar att skada hälsan. Idag klassas obesitas som en kronisk men hanterbar sjukdom.
Världshälsoorganisationen (WHO) och andra hälsoorganisationer delar in obesitas i tre olika sjukdomsstadier:
Klassifikationstabell
BMI-intervallen baseras på effekten som en för hög andel kroppsfett har på individens hälsa, förväntade livslängd och risken att utveckla sjukdomar – när BMI ökar, ökar också risken för följdsjukdomar.
Det rekommenderas att personer med ett BMI på 30 eller högre konsulterar en läkare som är specialiserad på obesitas. Denna kan diagnostisera, göra en riskbedömning och avgöra vilken eventuell behandling för obesitas som är nödvändig.
Målet med att hantera och behandla obesitas är inte bara att gå ner i vikt, utan att förbättra hälsan och minska riskerna för komplikationer. Endast en liten bibehållen viktminskning, som fem procent av kroppsvikten eller mer, kan förbättra livskvaliteten och minska risken för viktrelaterade komplikationer.
Det finns en rad vetenskapligt beprövade behandlingsalternativ för obesitas som kan rekommenderas beroende på individuella behov, hälsotillstånd och eventuella viktrelaterade komplikationer.
Obesitas I: BMI 30–34,9
Personer med ett BMI på 30 eller högre kan ha obesitas, vilket
definieras som en för hög ansamling av fett som i sin tur riskerar att
skada hälsan. Idag klassas obesitas som en kronisk men hanterbar
sjukdom.
Världshälsoorganisationen (WHO) och andra hälsoorganisationer delar in obesitas i tre olika sjukdomsstadier:
BMI-intervallen baseras på effekten som en för hög andel kroppsfett har på individens hälsa, förväntade livslängd och risken att utveckla sjukdomar – när BMI ökar, ökar också risken för följdsjukdomar.
Det rekommenderas att personer med ett BMI på 30 eller högre konsulterar en läkare som är specialiserad på obesitas. Denna kan diagnostisera, göra en riskbedömning och avgöra vilken eventuell behandling för obesitas som är nödvändig.
Målet med att hantera och behandla obesitas är inte bara att gå ner i vikt, utan att förbättra hälsan och minska riskerna för komplikationer. Endast en liten bibehållen viktminskning, som fem procent av kroppsvikten eller mer, kan förbättra livskvaliteten och minska risken för viktrelaterade komplikationer.
Det finns en rad vetenskapligt beprövade behandlingsalternativ för obesitas som kan rekommenderas beroende på individuella behov, hälsotillstånd och eventuella viktrelaterade komplikationer. Behandlingen kan innefatta en kombination av följande alternativ*:
* Denna information ersätter inte råd från en läkare. Om du har några frågor angående din hälsa bör du kontakta läkare eller vårdcentral.
- World Health Organization. Body mass index – BMI: http://.euro.who.int/en/health-topics/disease-prevention/nutrition/a -healthy-lifestyle/body-mass-index-bmi [Accessed July 2019].
- World Health Organization. Obesity and overweight. Fact sheet 2018: https://who.int/newsroom/fact-sheets/detail/obesity-and-overweight [Accessed July 2019].
- Bray G et al. Obesity: a chronic relapsing progressive disease process. A position statement of the World Obesity Federation. Obesity Reviews 2017; 18:715-723.
- Obesity Canada. Obesity in Canada. https://obesitycanada.ca/obesity-in-Canada/ [Accessed July 2019].
- American Medical Association. Annual Meeting: Resolutions 201. World Health Organization. Body mass index – BMI: http://www.euro.who.int/en/health-topics/disease-prevention/nutrition/a-healthy-lifestyle/body-mass-index-bmi [Accessed July 2019].
- Australian Government. National Health and Medical Research Council. Department of Health. Clinical Practice Guidelines for the Management of Overweight and Obesity in Adults, Adolescents and Children in Australia. 2013.
