Alternativ för vikthantering

ARTIKEL

Alternativ för vikthantering

 

Obesitas kan behandlas på flera olika sätt – oavsett om det gäller beteendeterapi, läkemedel eller bariatrisk kirurgi. Vårdgivare kan hjälpa till att utforma en vikthanteringsplan speciellt framtagen för den drabbade genom en kombination av olika behandlingar som fungerar på olika sätt.

Obesitas är en komplex sjukdom med många orsaker. Studier visar att det inte finns en enskild behandlingsstrategi som fungerar för alla patienter.

 

En framgångsrik vikthanteringsplan behöver omfatta en långsiktig strategi som hjälper patienter att minska sin kroppsvikt och förhindra att den ökar igen. Personer som lever med obesitas behöver därför en individuell behandlingsplan.

 

Planen kan omfatta ett antal olika behandlingsalternativ. Och allt eftersom framsteg görs kan olika typer av behandlingar bli mer eller mindre relevanta. Därför ska en vikthanteringsplan anpassas efter varje persons specifika behov, utvecklas och kanske förändras med tiden.

 

Det första steget är att hitta en vårdgivare som har fått utbildning inom obesitas. Fler och fler vårdgivare förstår vetenskapen bakom sjukdomen och hur man behandlar den effektivt. Därför är det viktigt att man som patient inte ger upp utan tar den tid det tar att hitta den rätta hjälpen.

Obesitas är en komplex sjukdom med många
orsaker och det finns inte en
behandlingsmetod som kommer att fungera för alla.

– Best Weight, A practical guide to office-based obesity management
(Freedhoff Y. & Sharma A.M. Canadian Obesity Network 2010).

Här listas några av de vetenskapligt beprövade behandlingsalternativ som vårdgivare har att använda.*

Kost

Kost

Hur man äter är viktigare än att bara äta färre kalorier. Kostråd vid obesitas handlar inte om att hitta en mirakeldiet – istället behöver vårdgivaren titta på patientens matmönster. Matmönstret ska tas i beaktande när vårdgivare och vårdtagare gemensamt utvecklar en vikthanteringsplan. Finns det till exempel en specifik tid på dagen som personen löper extra stor risk att äta för mycket eller ohälsosamt? När äter personen i vanliga fall? En del äter när man känner sig trött, stressad eller ledsen? Hur man upplever mättnadskänslan efter en måltid är också olika från person till person. Genom att ställa sig dessa frågor samlar man på sig ledtrådar för att kunna hjälpa patienten att närma sig en mer hållbar relation till mat.
Kost

Hur man äter är viktigare än att bara äta färre kalorier. Kostråd vid obesitas handlar inte om att hitta en mirakeldiet – istället behöver vårdgivaren titta på patientens matmönster. Matmönstret ska tas i beaktande när vårdgivare och vårdtagare gemensamt utvecklar en vikthanteringsplan. Finns det till exempel en specifik tid på dagen som personen löper extra stor risk att äta för mycket eller ohälsosamt? När äter personen i vanliga fall? En del äter när man känner sig trött, stressad eller ledsen? Hur man upplever mättnadskänslan efter en måltid är också olika från person till person. Genom att ställa sig dessa frågor samlar man på sig ledtrådar för att kunna hjälpa patienten att närma sig en mer hållbar relation till mat.

Motion

Motion

För att öka den fysiska aktiviteten kan små saker göra stor skillnad. Motionsträning behöver öka långsamt för att kunna fungera under lång tid. Man behöver inte springa ett maraton varje dag. Till att börja med kan lite extra rörelse i vardagen ge resultat. För den som sitter mycket under dagen kan det göra skillnad om man reser sig upp och rör på sig i några minuter varje timme. Om det är möjligt är det också bra att gå till affären istället för att ta bilen eller ta trapporna istället för hissen. För att vara fysiskt aktiv varje dag är det viktigt att hitta något som man gillar att göra. Målet är 150 minuters fysisk aktivitet i veckan. Alla bör jobba långsamt mot detta mål, genom att gradvis lägga till nya aktiviteter som man tycker om och som man klarar av att fortsätta med över tid.
Motion

För att öka den fysiska aktiviteten kan små saker göra stor skillnad. Motionsträning behöver öka långsamt för att kunna fungera under lång tid. Man behöver inte springa ett maraton varje dag. Till att börja med kan lite extra rörelse i vardagen ge resultat. För den som sitter mycket under dagen kan det göra skillnad om man reser sig upp och rör på sig i några minuter varje timme. Om det är möjligt är det också bra att gå till affären istället för att ta bilen eller ta trapporna istället för hissen. För att vara fysiskt aktiv varje dag är det viktigt att hitta något som man gillar att göra. Målet är 150 minuters fysisk aktivitet i veckan. Alla bör jobba långsamt mot detta mål, genom att gradvis lägga till nya aktiviteter som man tycker om och som man klarar av att fortsätta med över tid.

Beteendeterapi

Beteendeterapi

Beteendeterapeuter arbetar med de psykologiska aspekterna av vikthantering. Terapiformen hjälper till att identifiera mönster i tankar, känslor och beteenden som till exempel gör att man äter för mycket och går upp i vikt. Det kan handla om stora portioner eller för många mellanmål och att man äter när man egentligen inte är hungrig. Det finns en nära koppling mellan kropp och själ – beteendeterapi fokuserar på att förändra dessa mönster och att uppnå långsiktig viktminskning samt förbättra sin hälsa.
Beteendeterapi

Beteendeterapeuter arbetar med de psykologiska aspekterna av vikthantering. Terapiformen hjälper till att identifiera mönster i tankar, känslor och beteenden som till exempel gör att man äter för mycket och går upp i vikt. Det kan handla om stora portioner eller för många mellanmål och att man äter när man egentligen inte är hungrig. Det finns en nära koppling mellan kropp och själ – beteendeterapi fokuserar på att förändra dessa mönster och att uppnå långsiktig viktminskning samt förbättra sin hälsa.

Måltidsersättningar/
lågenergikost

Måltidsersättningar/lågenergikost

Måltidsersättningar är produkter med kontrollerade kalorinivåer som innehåller viktiga näringsämnen, vitaminer och mineraler. Måltidsersättningar är vanligtvis mycket proteinrika och innehåller låg mängd fett och kolhydrater. Måltidsersättningar kan ingå i en kliniskt övervakad dietplan. Där ersätts dagligen en eller flera måltider med mat eller kostersättning som ger ett specificerat antal kalorier, till exempel mellan 800 och 1 200 kalorier per dag.
Måltidsersättningar/lågenergikost

Måltidsersättningar är produkter med kontrollerade kalorinivåer som innehåller viktiga näringsämnen, vitaminer och mineraler. Måltidsersättningar är vanligtvis mycket proteinrika och innehåller låg mängd fett och kolhydrater. Måltidsersättningar kan ingå i en kliniskt övervakad dietplan. Där ersätts dagligen en eller flera måltider med mat eller kostersättning som ger ett specificerat antal kalorier, till exempel mellan 800 och 1 200 kalorier per dag.

Läkemedel

Läkemedel

Precis som vi inte kan kontrollera vår kroppstemperatur med tankekraft, kan vi inte medvetet kontrollera några av de biologiska processer som påverkar vår aptit. Läkemedelsbehandlingar mot obesitas påverkar dessa olika biologiska processer. Olika läkemedel fungerar på olika sätt. Vissa läkemedel mot obesitas hjälper till att reglera aptiten och minska portionerna. Detta hjälper patienten att äta mindre och gör det enklare att ändra sin livsstil. Läkemedel mot obesitas kan också hjälpa till att förhindra att man går upp i vikt genom att påverka kroppens biologiska reaktioner på viktminskning, såsom ihållande och ökad hunger. Andra läkemedel hjälper en att gå ner i vikt genom att förändra hur kroppen absorberar mat. Till exempel genom att minska mängden fett som absorberas av kroppen.
Läkemedel

Precis som vi inte kan kontrollera vår kroppstemperatur med tankekraft, kan vi inte medvetet kontrollera några av de biologiska processer som påverkar vår aptit. Läkemedelsbehandlingar mot obesitas påverkar dessa olika biologiska processer. Olika läkemedel fungerar på olika sätt. Vissa läkemedel mot obesitas hjälper till att reglera aptiten och minska portionerna. Detta hjälper patienten att äta mindre och gör det enklare att ändra sin livsstil. Läkemedel mot obesitas kan också hjälpa till att förhindra att man går upp i vikt genom att påverka kroppens biologiska reaktioner på viktminskning, såsom ihållande och ökad hunger. Andra läkemedel hjälper en att gå ner i vikt genom att förändra hur kroppen absorberar mat. Till exempel genom att minska mängden fett som absorberas av kroppen.

Bariatrisk kirurgi

Bariatrisk kirurgi

Bariatrisk kirurgi är en operation som generellt sett minskar aptiten och mängden mat som en person klarar av att äta under en måltid. Operationen har visat sig skapa metaboliska och hormonella förändringar, vilka spelar en viktig roll för att kontrollera vikten. De hormonella förändringarna som inträffar motverkar att man går upp i vikt igen.
Bariatrisk kirurgi

Bariatrisk kirurgi är en operation som generellt sett minskar aptiten och mängden mat som en person klarar av att äta under en måltid. Operationen har visat sig skapa metaboliska och hormonella förändringar, vilka spelar en viktig roll för att kontrollera vikten. De hormonella förändringarna som inträffar motverkar att man går upp i vikt igen.

Hitta behandlingar som fungerar för varje enskild individ

 

En vårdgivares uppgift är att hjälpa till att skapa en personlig vikthanteringsplan. Men de kan inte förutsäga hur varje individ ska svara på de olika behandlingar de rekommenderar. Vi är alla olika och det betyder också att vi svarar på behandlingarna individuellt.

 

Därför kan en vårdgivare justera varje vikthanteringsplan längs vägen, beroende på hur kroppen svarar på behandlingen och de specifika hälsobehoven för just den personen.

 
* Vissa behandlingar kan orsaka biverkningar. Denna information ska inte uppfattas som behandlingsråd eller rekommendationer. Rådgör alltid med din vårdgivare om din behandling.
  • Puhl RM & Heuer CA. Obesity Stigma: Important Considerations for Public Health. American Journal of Public Health 2010; 100:6:1019-1028.
  • Freedhoff Y. & Sharma A.M. Best Weight – A practical guide to office-based obesity management. Canadian Obesity Network 2010.
  • Wadden TA et al. Overview of the Treatment of Obesity in Adults. In: Thomas A. Wadden & George A. Bray (eds.). Handbook of Obesity Treatment. New York: Guilford Press 2018;283-308.
  • Kushner RF & Kahan S. The Emerging Field of Obesity Medicine. In: Thomas A. Wadden & George A. Bray (eds.). Handbook of Obesity Treatment. New York: Guilford Press 2018;413-452.
  • Butryn ML, Webb V & Wadden TA. Behavioral treatment of obesity. Psychiatric Clinics 2011; 34(4):841-859.
  • American Association of Clinical Endocrinologists. Empower your health: Guide to physical activity:https://www.empoweryourhealth.org/sites/all/files/EmPower-Physical-Activity-Guide.pdf [hämtad juni 2021].
  • Li M & Cheung BMY. Pharmacotherapy for obesity. British Journal of Clinical. Pharmacology 2009;68:804–810.
  • Stefanidis A & Oldfield BJ. Neuroendocrine mechanisms underlying bariatric surgery: Insights from human studies and animal models. Journal of Neuroendocrinology 2017; 29:e12534.
  • Schmidt JB et al. Effects of RYGB on energy expenditure, appetite and glycaemic control: a randomized controlled clinical trial. International Journal of Obesity 2016; 40:281–290.
  • Xulong S et al. From Genetics and Epigenetics to Precision treatment of obesity: Gastroenterology Report 2017; 5(4):266–270.
  • Vanwormer FM et al. Weight-Loss Outcomes: A Systematic Review and Meta-Analysis of Weight-Loss Clinical Trials with a Minimum 1-Year Follow-Up. J Am Diet Assoc. 2007. 107:1755-1767.
  • Rosenbaum M, Leibel RL. et al. Adaptive thermogenesis in humans. International Journal of Obesity. 2010;34.
  • Hall KD & Kahan S. Maintenance of lost weight and long-term management of obesity. Medical Clinics of North America 2018; 102(1):183-197.